Jordbävningen i Skåne – lång näsa för Kärnkraftsindustrin. Uttalande från Miljöorganisationernas kärnavfallssekretariat (Milkas) 18 dec. 2008

Författare
Utgivningsdatum
2008-12-18

www.milkas.se

Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Milkas
The Swedish Environmental Movement’s Nuclear Waste Secretariat,
Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm, Sweden.
Tel. +46-(0)8-559 22 382. Fax: +46-(0)8-84 51 81
info@milkas.se                  www.milkas.se                  www.nuwinfo.se

 

Uttalande från Miljöorganisationernas kärnavfallssekretariat (Milkas) 18 dec. 2008

Jordbävningen i Skåne – lång näsa för Kärnkraftsindustrin

Tjugo minuter över sex i morse den 16 december skalv södra Sverige. Det var en jordbävning med centrum i Tomelilla-trakten som fick berget att skaka så att det kändes ända upp till Göteborg och långt in över Danmark. Styrkan uppmättes till 4,8 på Richterskalan. Det är en stor jordbävning.
       Under historisk tid har Sverige haft följande stora jordbävningar: (1) 1904 i Bohuslän med styrkan 5,4 (kändes ända bort till St. Petersburg), (2) 1782 vid Liden med en styrka runt 5–6, (3) 1759 i Bohuslän med en styrka på 5,3, (4) 1497 vid Vänern med en styrka på 4,8, och (5) runt 1100 i Båstad-Torekov området med en styrka på runt 7. Dagens skalv på 4,8 blir det sjätte kända under 1000 år med en magnitud på över 4,5.
       Går man 5000 år bakåt i tiden, finna 11 forn-jordbävningar registrerade med beräknade magnituder på upp till 7 på Richterskalan. Och går man hela vägen tillbaka till istidens slut för 10-12 tusen år sedan, så har vi 58 jordbävningar registrerade med magnituder på upp till över 8 på Richterskalan. Detta är geologins klara vittnesbörd.
       Kärnkraftindustrin (SKB) har envetet och kategorisk hängt kvar vid en gammal föråldrad bild där Sverige är ett område med få och små jordbävningar. Man har även hävdat att vi under kommande 100.000 år bara kan förvänta oss: 0,1 skalv av magnitud 7, 1 av magnitud 6 och ett 10-tal av magnitud 5. På denna märkliga prognos utan förankring i moderna geologiska framsteg baseras hela deras koncept för en säker slutförvaring i berget av det högaktiva kärnbränsleavfallet under minst 100.000 år.
       Jag personligen, min institution vid Stockholms Universitet i Paleogeofysik & Geodynamik, samt Milkas har om och om igen protesterat mot SKB:s så kallade ”jordbävningsscenario”.
       Nu svarar berget självt med ett skalv på 4,8 i ett område som klassats som direkt låg-seismiskt.
       Det ser vi som om själva berget räcker lång näsa åt SKB, deras kategoriska påståenden och hela deras långtidsprognoser.
      
Nils-Axel Mörner
föreståndare för Paleogeofysik & Geodynamik (1991-2005) vid Stockholms Universitet
vetenskaplig rådgivare i Milkas

08-7171867
Rösundavägen 17, 13336 Stockholm

Utgivningsår